Just nu är det mycket som jag skulle vilja ha och ha velat ha länge.. Sånt som många redan har.. i min ålder... ja jag jämför mig med andra. Det gör man. Men man blir inte lycklig av det. Man vill bara ha och ha och man tycker att andra har det så bra. 

Men för mig är det inte bara så. Vi måste komma dit för att överleva..för att ha det någorlunda bra i vår familj. Är egentligen jobb och hus så mycket begärt??

ETT jobb - vilket som helst som funkar någorlunda med att jag har en familj med två små barn.., ETT eget boende, ett radhus, bostadsrätt.. något som är vårt. Inte ett stort hus.. bara lite större än det vi har nu och gärna något eget istället för hyra.

Ja får väl se om det blir så. Tyvärr har jag väl redan mer eller mindre gett upp om många drömmar. Vilket gör mig smått deprimerad vissa dagar. Hus har jag väl egentligen redan gett upp drömmen om. Jobb däremot MÅSTE jag ha för att vi ska överleva.

Jag har kämpat så mycket i mitt liv, när ska man få ha det lite bra?? Den frågan ställer jag mig ofta numera. Man blir inte lycklig av att tänka så men jag kommer ingenstans och blir bara äldre. Lite ålderskris på det med.

Tack för mig.